Hej!

Jag tänkte ta och berätta lite om en sak som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag hoppas du har tid ett par minuter.

Väldigt ofta så ser och hör man talas om hjälporganisationer av olika slag i form av galor på TV, insamlingsbössor i affärer, reklam på nätet – för att nämna några. Man ser och känner, om jag talar utifrån mig själv, att man vill göra något. Men man vet inte riktigt vart man ska börja och vilken organisation man ska välja.

För mig handlade det om två saker.
Att jag verkligen ville veta att pengarna jag skänkte gick till rätt sak och för att jag befann mig i en period i livet då jag kände att jag även hade, förutom bara viljan, friheten att faktiskt själv kunna hjälpa till – med egen arbetskraft.

2011 satt jag på ett plan på väg till Ghana. Nytt land, nya miljöer, ny kultur, nytt sätt att leva,
annat sätt att prata – ja, listan kan göras lång på de olikheter som finns mellan livet här hemma och livet där.

Kom i kontakt med en person som heter Douglas, som jag via rekommendationer innan avresa fått av en bekant här hemma, och som blev en av de första människorna jag träffade vid ankomst. Douglas jobbar för en inhemsk liten hjälporganisation som heter LoszuGhana och i samma tidpunkt då jag kom ner hade deras hittills största projekt precis tagit fart. 2010 startade dom nämligen ett bygge som under 2013 planeras bli klart. Det byggs upp en barnby dit föräldralösa och hemlösa barn ska kunna få en trygg och säker uppväxt. När jag kom till bygget, i början av 2011, fanns där grunden för två hus. Idag står 6 bostadshus klara. Då tåls att tilläggas att maskiner, redskap och verktyg som vi här kanske automatiskt tar för givet när vi hör ordet bygge inte florerar där. Det finns en form att gjuta cementblock i. Resten görs med mänsklig kraft. Från början, till slut.

Min första tid i Ghana spenderades just på det bygget.

Popskolan har bestämt sig för att bli en del av detta genom att på olika sätt samla in pengar vilka kommer kunna göra det möjligt att bygga upp byns sjunde hus. Vi hoppas så klart att så många som möjligt engagerar sig och vill vara en del av detta.

Jag skulle gärna vilja inspirera och involvera fler.
Jag skulle gärna vilja berätta mer ingående om arbetet där nere.
Jag skulle gärna vilja visa lite av det material jag samlade på mig under min tid där i form av ord, foton och filmer.

Och detta hoppas jag, tillsammans med Popskolan, kunna göra den 10 mars.

Hoppas vi ses!
Linnéa
Ghana baby